top of page

Parisavtalets klimatmål - hur kan en kommun bidra rättvist?

FN Klimatkonventions Parisavtal 2015 fastställde världens utmaning – klimatneutralt 2050.Inom ramen för FN:s klimatkonvention tecknade världens länder Parisavtalet 2015 för att undvika de allra värsta effekterna av människans förändring av klimatet genom utsläpp av växthusgaser. I avtalet sattes temperaturmålet att den pågående globala uppvärmningen måste begränsas till max 2 grader och eftersträva att hålla den så nära 1,5 grad som möjligt (över förindustriell nivå). FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) pekar på att för att klara Parisavtalets globala temperaturmål måste alla samhällen i stort sett bli klimatneutrala, eller ha netto-nollutsläpp, senast runt mitten av seklet.


Det är inte bara slutmålet som är avgörande. Det är också vägen dit. Hur stora klimatförändringarna blir avgörs av de ackumulerade utsläppen av växthusgaser över tid. Därför är det av stor betydelse att utsläppen kan minska nu och stadigt fortsätta minska kraftigt. FN:s klimatpanel har beräknat vad den kvarvarande utsläppsmängden är innan den globala genomsnittstemperaturen har ökat till 1,5 eller 2 grader. Den mängden kallas för en utsläppsbudget. Det är vad världen har att förhålla sig till. Varje land, kommun, företag och människa måste bidra.

Professor Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, har formulerat en tumregel för denna globala utmaning. Halvera utsläppen varje decennium, med början 2020. Han, hans kollegor och engagerade företag och organisationer pekar på att det går att klara utmaningen genom att fokusera på att snabbt och på bredden exponentiellt skala upp alla de positiva lösningar som redan finns för klimatet som också ger större välbefinnande för alla på planeten. En nyckel är också att stärka planetens ekosystem.


Rättvisa åtaganden i uppdraget att ställa om samhället och klara klimatmålet

Världens länder har kommit överens att samhällsomställningen för att klara klimatkrisen ska genomföras ”så att det återspeglar rättvisa och principen om gemensamma men olikartade ansvar och respektive förmåga, i ljuset av olika nationella förhållanden”. Däremot står det inte i Paris-avtalet hur rättviseperspektivet ska tolkas.

Det står inte heller något i Parisavtalet om kommuners eller regioners åtagande eller bidrag – men många kommuner och regioner vill aktivt bidra till att klara klimatutmaningen och bli klimatneutrala så snart som möjligt. Och självfallet ta ett etiskt ansvar i ett resursrikt land. Så hur kan man tänka på kommunal och regional nivå för att sätta ett rättvist klimatmål på geografisk nivå?


WWF:s internationellt erkända metod för klimatmål i linje med Parisavtalet

WWF:s metod och rättviseprincip utgår från att alla kommuner i hela världen, oavsett förmåga, vill, kan och bör bidra efter förmåga och historia, till att halvera (minska med minst 50%) de globala utsläppen till 2030 och sedan fortsätta halvera varje decennium. Principen innebär att svenska kommuner som är resursstarka i ett globalt perspektiv får ett större beting, cirka 64% per decennium, dvs mer än globala 50% per decennium. Översatt till en årlig minskningstakt innebär det för svenska kommuner cirka 9 per år jämfört med föregående år. 

WWF använder sig av FN:s Human Development Index (HDI) för att identifiera kommuner i länder, som Sverige, som ligger högt på HDI och därmed ska bidra med mer än de kommuner i länder, exempelvis många afrikanska länder, som ligger lågt på HDI. Svenska kommuner bör då bidra med en minskning på ca 60–64 % per decennium, dvs över 50 % per decennium. De kommuner som ligger lågt på HDI i världen får minskningsmålet satt till lägre än 50 %, ner till lägst 25%.


Sustainable Advantage rekommenderar WWF:s metod för att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet på kommunal och regional nivå

Vi rekommenderar WWF:s metod av två enkla men mycket viktiga skäl:

metoden är enkel och transparent, öppen för alla att beräkna själva,

den följer den internationella standarden för kommuner och regioner:

omfattar alla växthusgaser, alla utsläppssektorer i scope 1+2 och ger jämförbarhet mellan kommuner/regioner

Vi lär gärna ut metoden, det tar inte så lång stund att få grepp om metoden och sedan räkna själv. Kontakta oss för en crashcourse!

Med basis i WWFs: metod går det att beräkna en växthusgasbudget för en kommun/region. I Sustainable Advantages on-linemodul för växthusgasbudget och klimatmålsutvärdering finns redan din kommuns eller din regions växthusgasbudget och rekommenderade klimatmål för 2030 och senare år. Modulen är fylld med olika funktioner för att professionellt arbeta med klimatmålsättning.


FAKTA OM WWF:s METOD OCH KÄLLOR

WWF använder sin metod i stadsutmaningen One Planet City Challenge (OPCC).

Metoden och beräkningsgången finns beskrivet av WWF i dokumentet: OPCC ASSESSMENT

FRAMEWORK Technical document 2023. Avsnitt 3.1 OPCC 1.5 °C ALIGNMENT METHOD.

Metoden är granskad och erkänd av den internationella organisationen Science-Based Targets Network.


39 views0 comments

Comments


bottom of page