Visste du att det finns flera olika metoder att fördela IPCC:s globala utsläppsbudgetar till nationell och kommunal nivå och på ett ”rättvist” sätt? Och att hur den fördelningen görs är en rad val gjorde av de som står bakom respektive metod, fastän det ibland låter som att allt är vetenskap?
Den globala utsläppsbudgeten för att klara Parisavtalet
Hur stora klimatförändringarna blir avgörs av de ackumulerade utsläppen av växthusgaser över tid. Därför är det av stor betydelse att utsläppen kan minska nu och stadigt fortsätta minska kraftigt. FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) har beräknat vad den kvarvarande utsläppsmängden är innan den globala genomsnittstemperaturen har, med olika sannolikhetsgrader, ökat till 1,5 eller 2 grader. Den mängden kallas för en utsläppsbudget. Det är vad världen har att förhålla sig till. Varje land, kommun, företag och människa måste bidra.
IPCC har beräknat utsläppsbudgeten med hänsyn till alla växthusgaser, men det är oftast endast budgeten för gasen koldioxid som lyfts fram. Dock måste alla gaser minska för att klara hela utsläppsbudgeten och därmed Parisavtalet. Minskar inte dessa måste utsläppen av koldioxid minska ännu mera. Därför måste vi jobba med alla gaser, alltså med en växthusgasbudget.
Hur blir en global utsläppsbudget en lokal utsläppsbudget?
Det står inte i Parisavtalet hur den globala utsläppsbudgeten kan eller ska brytas ner till nationell eller lokal nivå, än mindre hur det ska göras på ett rättvist sätt. Olika internationella organisationer till stöd för städer och regioner och forskare har utvecklat egna metoder.
Det finns tre metoder granskade och godkända av den internationella organisationen Science Based Targets Network: WWF:s One Planet City Challenge (OPCC), C40:s Deadline 2020 och Tyndall Center’s metod. Den senare anpassad till och marknadsförd i Sverige av Uppsala universitet och känd som ”koldioxidbudget”. I Sverige har den metoden fått nästan monopol-ställning och blivit liktydigt med konceptet utsläppsbudget. Men det finns alltså flera metoder. WWF:s metod använder nu allt fler kommuner. WWF:s metod utgår från den internationella standarden för redovisning av utsläpp på kommunal/regional nivå: Greenhouse gas Protocol for Communities / City-wide emissions. Det blir därför en växthusgasbudget.
Alla kommuner som deltagit WWF:s klimatstadsutmaning One Planet City Challenge sedan 2019–20 har blivit utvärderade mot WWF:s metod och de medföljande klimatmålen i linje med Parisavtalet för en kommun. Många kommuner har alltså blivit utvärderade mot WWF:s växthusgasbudget utan att de kanske tänkt närmare på det.
Skillnaden mellan en lokal växthusgasbudget och lokal koldioxidbudget
Det finns fyra huvudskillnader mellan metoderna som vi ser det:
lokal växthusgasbudget | lokal koldioxidbudget |
Alla sex växthusgaser | Bara koldioxid |
Alla fem utsläppssektorer Både scope 1 och scope 2 | Energisektorerna och scope 1 |
Internationell standard för vilka utsläppskällor som ska inkluderas | Egna systemgränser |
Metod för att fördela utsläppsutrymmet rättvist mellan länder / kommuner | |
WWF:s rättviseprincip utgår från att alla kommuner i hela världen, oavsett förmåga, vill, kan och bör bidra efter förmåga och historia, till att halvera de globala utsläppen till 2030 och sedan fortsätta halverar varje decennium. WWF använder sig av FN:s Human Development Index (HDI) (3) för att identifiera kommuner i länder som ligger högt på HDI och därmed ska bidra med mer än de kommuner i länder som ligger lågt på HDI. Det blir ett spann på ca 65-25%. Översatt till en minskningstakt innebär det för svenska kommuner cirka 9 % per år. | Tyndall Center/Uppsala universitets rättviseprincip innebär att ”utvecklingsländer” (ej OECD-länder) ska minska något (nog så svårt måhända) från nuvarande utsläppsnivåer i dryga tjugo år. Konkret 0,5% de första åren och sedan höjs procenttalet med 0,5%-enheter så att det slutligen blir 10% årligen. Det gör att det kvarvarande utrymmet i den globala budgeten för ”utvecklade länder” (OECD-länder) blir relativt litet. Det i sin tur gör att de årliga minskningar som krävs av en svensk kommun blir höga. Ett spann på 12–16% per år jämfört med föregående år har presenterats i olika versioner av metoden. |
Sustainable Advantage rekommenderar att arbeta med en lokal växthusgasbudget
Vi rekommenderar att kommuner och regioner använder sig av växthusgasbudget av det enkla skälet att man som kommun eller region vill följa den internationella standarden för hur man följer upp och redovisar klimatpåverkan för att arbeta professionellt med klimatfrågan. Än viktigare är att man med hjälp av standarden får klimatmål, uppföljning och utsläppsbudget med samma systemgränser (se vår artikel om standarden). Det vill säga att klimatmål och växthusgasbudget omfattar samma utsläppskällor. En stor fördel är att det också ger jämförbarhet mellan kommuner/regioner.
För att underlätta och snabba på klimatplaneringen i kommuner och regioner erbjuder Sustainable Advantages on-linemodulen Växthusgasbudget. Där finns redan din kommuns eller din regions växthusgasbudget och rekommenderade klimatmål för 2030 och senare år. Modulen är fylld med olika funktioner för att professionellt utveckla och följa upp de egna klimatmålen. Kontakta oss så visar vi hur modulen kan ge dig skjuts i arbetet.