top of page

Kunskap - Internationella klimatstandarden för städer

Internationella standarden Greenhouse Gas Protocol for Cities (GPC) skapar jämförbarhet mellan kommuner, men hur fungerar den? 

Är du nyfiken på hur kommuner och städer kan följa upp och hantera sina utsläpp på samhällsnivå, det vill säga på geografisk nivå, territoriell nivå? I denna bloggpost tar vi en djupdykning i Greenhouse Gas Protocol for City-wide emissions (GPC) och Common Reporting Framework (CRF) - internationellt erkända standarder för årliga utsläppsinventeringar som möjliggör för städer att få en rättvisande bild av utsläppen och att det blir jämförbart mellan kommuner.  

Många känner säkert till Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) som en standard för att redovisa och följa upp växthusgasutsläpp på årsbasis från ett företag eller en organisation i allmänhet. Den standarden bör också kommuner använda när de beräknar och följer upp utsläppen som beror på kommunorganisationens egna aktiviteter. Det är en no-brainer. 

Men hur ska en kommun göra när den vill följa upp utsläppen från hela kommunen och inte bara den egna organisationen? Alltså utsläppen på geografisk nivå eller samhällsnivå? Häng med så ska vi visa på det gängse sättet att göra för kommuner, ett sätt som tusentals kommuner och städer världen över använder, och som rekommenderas av EU, WWF, ICLEI och andra internationella organisationer till stöd för städer. 


Greenhouse Gas Protocol för städer – används i nationella och internationella samarbeten 

När Sverige och andra länder redovisar de nationella utsläppen så följer de en standard från FN. När företag och organisationer redovisar sina organisatoriska utsläpp följer de GHG Protocol. Men en kommun är inte ett land och inte ett företag eller organisation, och därför behövs en standard som är anpassad för kommunnivån. Och det är Greenhouse Gas Protocol for Cities eller Communities i kombination med Common Reporting Framework (GPC+CRF).   

GPC+CRF är gedigna ramverk som ger städer vägledning för beräkning och rapportering växthusgasutsläpp till följd av alla aktiviteter som sker där från invånare, företag, organisationer, besökare. Det möjliggör för städer att heltäckande spåra och hantera utsläpp, vilket hjälper dem att sätta ambitiösa klimatmål och vidta effektiva åtgärder för att minska sitt klimatavtryck. Samt kunna jämföra sig med andra kommuner i Sverige och globalt. 

GPC är framtagen av forskningsinstitutionen WRI tillsammans med bland annat ICLEI – globala föreningen av kommuner för hållbar utveckling (Local Governments for Sustainability). Med GPC som grund har sedan Global Covenant of Mayors for Climate and Energy, Globala Borgmästaravtalet, gjort en gemensam rapporteringsram med rekommendationer – Common Reporting Framework (CRF). Det är denna som nu används internationellt i stadssamarbeten: EU Mission for Climate Neutral Cities, Europeiska borgmästaravtalet (EU Covenant for Mayors), WWF:s klimatstadsutmaning One Planet City Challenge (OPCC), C40, CDP och ICLEI. Deltar din kommun här, så är det standarderna och rekommendationerna som gäller! 


Tolkning av Scope 1, 2 och 3 utsläpp i kommungeografiskt sammanhang:  

GPC kategoriserar först utsläppen i tre delar (scopes) för att omfatta olika källor till växthusgasutsläpp från aktiviteter i kommuner. Genom scopen skiljer man på direkt och indirekt påverkan, scope 1 respektive scope 3, samt hybrid-kategorin scope 2 där den indirekta klimatpåverkan från nätenergi, el och fjärrvärme, fångas. Genom uppdelningen i scope går det också att lägga ihop flera kommuner utan att det blir dubbelräkning av utsläppen. 


Scope 1-utsläpp representerar direkta utsläpp som uppstår inom kommungränsen. Det är exempelvis utsläpp från oljepannor i byggnader (sektor 1), från fossilt bränsle i transportfordon (sektor 2) men också metanavgång från avfall och avlopp (sektor 3), freonsläpp från värmepumpar (sektor 4) och utsläpp från djurhållning och jordbruk (sektor 5) inom kommunen.  Genom att beräkna Scope 1-utsläpp blir alla varse de mest uppenbara utsläppen, utsläpp som också till stor del går att direkt påverka. 


Scope 2-utsläpp å andra sidan fångar indirekta utsläpp som uppstår genom användningen av el, fjärrvärme och fjärrkyla – energi tillfört via nät och ledningar. Själva anläggningar som producerar energin kan fysiskt vara lokaliserade både utanför och innanför kommungränsen. Att spåra Scope 2-utsläpp möjliggör för städer att bedöma miljöpåverkan av den totala energianvändningen. Det är viktigt då en kommun kan ha fjärrvärme där själva anläggningen står i grannkommunen. Genom att använda scope 2 fördelas utsläppen rättvist mellan kommunerna. 


Scope 3-utsläpp är där saker blir ännu mer spännande! Detta innefattar indirekta utsläpp som uppkommer vid produktionen av varor och tjänster någon annanstans i världen men som används av personer och organisation i kommunen. Även transporterna av dessa varor räknas in i scope 3, liksom persontransporter som utrikes resor. Om kommunens avfall eller avlopp skickas till en annan kommun och förorsakar utsläpp där ska en kommun redovisa dessa som scope 3 utsläpp.  

Genom att inkludera Scope 3-utsläpp i sina klimatrapporter kan städer få en mer heltäckande bild av sin klimatpåverkan och vidta åtgärder för att minska utsläppen globalt. Utsläppen i scope 3 är svåra att beräkna men uppskattningar har visat att utsläppen kan vara minst lika stora som utsläppen i scope 1. Scope 3 är så att säga överkurs. Det räcker långt med scope 1+2. 


Källa illustration: WRI Global Protocol for Community-wide Greenhouse gas inventories 

Var hittar du data för att göra en utsläppsinventering enligt GPC och CRF? 

Det finns data för alla kommuner i Sverige som tillhandahålls av nationella myndigheter, men de är inte uppställda enligt de internationella standarderna för kommuner. Många kommuner använder bara Nationella emissionsdatabasen (NEdb), även kallad SMED och tidigare RUS. Då fångas inte scope 1 och 2 på rätt sätt, det blir inte jämförbart, och du får inte heller korrekt uppdelning i de fem utsläppssektorerna (se scope 1 ovan) och i undersektorer till sektorerna. 

Det är inte helt trivialt att hitta alla de datakällor som behövs, beräkna och sedan ställa samman på korrekt sätt och få en överblick i något excelark. Erfarenheten säger att det kan ta några veckor om året. Inte heller så lätt kanske för en kommunal miljösamordnare som ofta inte bara har klimat på sitt bord utan också exempelvis miljö-, vatten- och luftfrågor!  


Och vad händer när den personen slutar sin anställning? 


Sustainable Advantage gör jobbet åt kommuner och regioner  

I Sustainable Advantages digitala on-linetjänst får kommuner tillgång till färdiga grafer och nyckeltal enligt den internationella standarden GPC och CRF för årliga utsläppsinventeringar. Rätt fördelat och beräknat på scope 1 och scope 2 och de fem utsläppsektorerna. 


Är kommunen medlem i Föreningen Klimatkommunerna har kommunen genom samarbete med oss på Sustainable Advantage tillgång till en sådan färdig utsläppsinventering. 


Klimatkommunerna är Sveriges ledande organisation för kommuner som vill driva

klimatfrågan aktivt både lokalt och nationellt. Föreningen har dryga 50 kommuner och regioner som medlemmar. Klimatkommunerna rekommenderar sina medlemmar att använda standarden och redovisa enligt minimi-rekommendationerna: Scope 1 och Scope 2, alla 5 sektorer och alla växthusgaser. Föreningen följer numera också upp hur det går för medlemmarna enligt standarden och med hjälp av Sustainable Advantages digitala tjänst. Syftet är just att få rättvisande jämförbarhet mellan medlemmarna, mellan kommunerna. Det underlättar kunskapsutbyte, bästa praxis och benchmarking. 

Dessutom kan Klimatkommunerna genom vår tjänst enligt standarden lägga ihop alla medlemmarnas utsläpp och få en total, utan dubbelräkning, från 1990 och framåt. 


Vi på Sustainable Advantage är engagerade i att hjälpa kommuner, regioner och organisationer i deras hållbarhetsinitiativ. Kontakta oss oavsett om ni är i starten av er utsläppsinventering eller söker vägledning för att sätta klimatmål eller förbättra klimathandlingsplanen, klimatprogrammet eller energiplanen med stöd av utsläppsinventeringen.  


Vi ser stora fördelar med att använda GPC och CRF, kanske du också? Kontakta oss för en fördjupad introduktion eller utbildning i standarderna – oavsett om du vill räkna själv eller använda vår färdiga utsläppsinventering för din kommun. 

20 views0 comments

Comments


bottom of page